Stöttning på väg mot drömmen
När jag var ungefär sexton år läste jag en bok som heter ”I en klass för sig” (originaltiteln är Prep), skriven av den hyllade, amerikanska författaren Curtis Sittenfield. Den handlar om fjortonåriga Lee Fiora som, tack vara hårt flit och därigenom ett stipendium, kan börja på en av landets mest ansedda high schools. Jag rekommenderar den boken å det varmaste, den är fortfarande en av de allra bästa jag någonsin läst. Men det var inte detta det här skulle handla om. Utan det skulle handla om just stipendium. Men jag vill närma mig ämnet genom den här fiktiva boken. Ms Fiora kommer alltså från en relativt vanlig familj, jag skulle tro lägre medelklass (pappan har en madrassaffär) och har således inte alls de pengar som krävs för att gå på en fin skola, med välutbildade lärare och mycket gott rykte. Men hon är en driftig trettonåring, som söker stipendium och får det. Alla år på skolan kommer hon få betalda. Vilken otrolig dröm som går i uppfyllelse! Men, när hon väl är på skolan blir hon som fixerad vid att hon är stipendiat. Hon jämför sig med de andra eleverna och letar hela tiden efter de markörer som visar att de verkligen, verkligen hör till och att hon egentligen inte alls gör det. Och som bekant, när man väl börjar leta så hittar man oftast… något. Resultatet blir att Lee känner sig ständigt iakttagen och som att hon inte har lika stor rätt att vara på skolan som alla de andra eleverna, som ju är bättre bemedlade.
Min tanke är att Lee egentligen borde varit stolt och intagit skolan med stort självförtroende. Mycket kan köpas för pengar, men inte strävsamhet, företagsamhet eller drivkraft. Inte heller hjärna eller stor intelligens. Den som har kommit till skolan på stipendium (och inte via gamla pengar eller kontakter) har väl egentligen hundra procent mer anledning att vara där än någon som är där på grund av sin familjs meriter. Stipendium är en så fin företeelse, för att det låter alla människor få samma chans. Naturligtvis kan inte alla få stipendium, men alla kan söka. Och får du ett stipendium kan du vara säker på att du fått det för din egen skull.
Det kan kännas krångligt att få inblick i en helt nya sak, och så kan det också kännas med stipendium. Jag vet att det på biblioteket finns en bok att låna med alla stipendier du kan söka i Sverige. Den är en bra guide om du vill ansöka om pengar. Det finns också hemsidor som, efter att du fyllt i en profil med dina preferenser, erfarenheter och färdigheter, sorterar fram en lista på de stipendier som skulle passa för dig att söka. Det roliga är, att det finns nog faktiskt utan att överdriva ett stipendium att söka för faktiskt alla. Oavsett om det gäller möjliggörande av något kulturellt utövande, vetenskapliga utövanden eller rent vardagligt ekonomiskt stöd, för att få vardagen att gå ihop. Alla bör söka stipendium, det är inte fult att få, utan tvärt om fint – ur alla synvinklar.
