Skyddsjakt – vad är det?

Det finns tillfällen då vilda djur behöver begränsas för att förhindra skador på egendom som grödor och boskap. Detta kallas skyddsjakt och är ett undantag från fredningen om vilt som tillåts efter ansökan hos Länsstyrelsen. Oftast är det av kommunen utsedda jägare som utför skyddsjakt i Gislaved och andra områden, men ett undantag är dock att tamdjursägare har rätt att försvara sina djur i en hotfull situation och kan då meddela Länsstyrelsen i efterhand. För att skyddsjakt normalt ska godkännas så ska skadan djuren gör vara så pass påtaglig att: det påverkar allmän hälsa, miljö och/eller säkerhet som till exempel flygsäkerhet, det förhindrar påtaglig skada på grödor, skog, fiske, boskap, vatten eller annan egendom, det är för att skydda övriga vilda djur eller växter.  

När tillåter man skyddsjakt?

Skyddsjakt tillåts oftast då vilda djur kommer upp i så stora mängder på en plats att de gör kraftig åverkan på grödor eller river och dödar boskap. Besluten om skyddsjakt med stöd av jaktlagstiftningen ska tolkas inom ramen för EU-direktiv på området. Naturvårdsverket har tagit fram riktlinjer som förklarar på vilka grunder ett beslut om skyddsjakt får fattas. Enligt jaktförordningen ska tre förutsättningar vara uppfyllda för att skyddsjakt ska kunna medges: skyddsjakten får inte skada den aktuella artens bistånd totalt, risk för påtaglig skada ska föreligga samt att någon av de fyra kriterierna i stycken ovanför infaller.

Djur som hot

Alla vilda djur i stor mängd kan göra skada på odlingar och boskap men en del djur är oftare föremål för skyddsjakt än andra. Det är dels fåglar som gäss som i stora mängder kan länsa en åker från grödor. Det är också alla slags rovdjur som varg och björn som river eller äter upp tamboskap som får och ren. Eller ett större bestånd av vildsvin som både skadar grödor och kan agera hotfullt mot människor och husdjur.