Är det bättre att gå i skola i Malmö idag än för hundra år sedan?

Pedagogik har verkligen varit ett föränderligt ämne genom historien. I Sverige har man gått från skoluniformer, militant disciplin och fysiska bestraffningar till det Jan Björklund för några år sedan kallade för “flumskola”. Det är en spännande tanke vad som hade hänt om man hade kunnat göra en tidsresa för två barn med, säg, hundra års mellanrum. Två barn från två olika tidsepoker får byta plats med varandra. Hur skulle de hantera det? 

Den gamla 1920-talseleven går in i ett klassrum i en skola i malmö och det första som möter henne är hur alla eleverna sitter med sina mobiltelefoner framme. På 1920-talet fanns det inget sådant. Ingenting som kunde distrahera en från vad läraren skrev på svarta tavlan där framme. Hon lägger ett äpple på katedern, som man ska göra, och ställer sig vid sin plats och inväntar en uppmaning om att få sätta sig ned.

Två olika världar 

Sådär går det naturligtvis inte till längre. Det skulle 2020-talseleven som skickades hundra år tillbaka i tiden bli smärtsamt medveten om. När hon kommer in med keps i klassrummet blir det genast fem slag med pekpinnen på fingrarna. Och då var det en mild bestraffning. Ingen i det klassrummet skulle någonsin få för sig att skoja med läraren eller våga säga någonting alls under lektionen. Det är tyst som i graven, fullt fokus. 

Det är två olika världar, båda ganska kraftigt överdrivna för att beskriva hur skolan skiljer sig åt med hundra års mellanrum. Skolorna idag har säkerligen många brister, men det var sannerligen inte bättre förr. När du blev slagen för att du tuggade tuggummi eller råkade svara fel på en fråga. Det är tur att världen kommit lite längre i vissa avseenden. Men än är vi inte i mål. Frågan är egentligen hur skolorna kommer se ut hundra år framåt från idag.